så, så långt borta

Jag satt och försökte plugga en stund, men höll på att somna. När jag väl kommit igång var det nått som avbröt mig. Jag får höra så mycket skit, jag får se så mycket förjävligt. Plötsligt känns min 18-årsdag så, så långt borta.

Ska försöka komma i säng snart. Jag vill drömma. Herregud vad jag saknar er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0